- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
389

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3^9

litet hetsigt, och äfven jag skulle just säga nägot, då P. kom och
kärleksfullt bad J—n uppskjuta detta samtal till en annan gång. Det
blef godt igen; men jag erfor sanningen af ordet: »fullkomlig
enhet i kärlek är icke möjlig utan fullkomlig enhet i tro.» Efes. 4: 13.
(Därmed alls icke sagdt, att full enhet i åsikter medför full enhet i anden.
Nej, förvisso icke! Huru många fullt renläriga och »kyrkliga»
lutheraner finnas ej, både professorer, präster och lekmän, med hvilkas åsikter
man kan känna fullkomlig öfverensstämmelse, utan att förnimma ett
spår af »andens enhet» med dem. Och tvärtom: man kan känna sig
i anden varmt dragen till mången »separatist», hvilkens åsikter i den
eller den frågan man bestämdt ogillar.)

Sept. 1. På e. m. kom en kulla från Lejas med ett paket, som
jag i går e. m. köpt där. När hon skulle gå, stannade hon i dörren
och såg bedjande på mig. Jag trodde, att hon ville ha mera
drickspengar än hon hade fått, och räckte henne därför en slant till. Men
den ville hon icke mottaga, utan såg blott på mig, nu med tårar i
ögonen. Då förstod jag. »Vill du hafva en bok då?» »Ack ja, ja!»
Därpå omtalade hon, att hon var bekant med en af de kullor, som
varit med om »morgonbönerna vid båten»; och nu längtade lion efter
att få frid med Gud, likasom denna. — Herren har nog många
vilsekomna barn, som nu för tiden »besinna sig och vilja stå upp och gå
tillbaka till sin Fader».

Sept. 8. Fick läsa ett bref med skildringen af missionär Teodor
Hambergs död. Herren heter »Underlig» (Es. 9: 6), och underligt
är i sanning ofta hans handlingssätt med sina tjänare. Han sätter
stundom deras tro på hårda prof in i det sista. Johannes döparen, Jesu
barndomsvän och den störste bland det gamla förbundets män (Matt.
11: 11), fick sluta sitt lif i ett fängelse, där hans hufvud föll genom
en svag konungs eftergift för en lättsinnig kvinnas nyck. Hvilket
tros-prof för denne Johannes! — Så fick ock den trogne Guds tjänaren
Teodor Hamberg på sin sista sjukbädd genomgå hårda prof för tron.
En stund var det så mörkt för honom, att han tyckte alla sin tros stöd
hafva ramlat. Men då sade han: »Ett är åtminstone fullvisst, nämligen
att Kristus kommit i världen att frälsa syndare, och — Herre, du vet
det! — jag vill icke förkasta dig, utan tvärtom».

Sept. 16. Lämnade jag Djurgården och min
informatorsbeställ-ning hos Klingbergs. Gifve Gud, att de ordets frön jag denna
sommar fått mottaga i mitt eget hjärta, likasom ock de jag fått utså hos
andra, må »bära frukt till evinnerligt lif!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free