- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
422

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

422

»kyrkligt» bruk. — Senare på aftonen hos Åkerbergs, där
många vänner voro samlade. Skön andlig sång och musik.

Jan. 31. Afreste tidigt på morgonen med diligensen
till Uppsala, dit jag anlände sent på eftermiddagen.
Aftonen hos F. Marin, tillsammans med flere bröder, som
hjärtligt välkomnade mig. Sonen Edvin hade en tam dufva,
som flög och satte sig på min axel. Omen accipio!

Uppsala. Febr. 1—3. Under de första dagarna
besök hos professorer och kurator; uppköp af möbler för
»bosättningen». — G. Beskow och jag ha tillsammans hyrt en
dublett på nedra bottnen i sista huset vid Nedra
Slotts-gatan, närmast »Fågelsången».

Febr. 4. Hörde C. O. Roos i Domkyrkan. Middag
hos honom och hans älskliga fru, Berta Steinmetz, syster
till Alfr. St—z. Vi påminde hvarandra om »gamla tider
och flydda år». Jag omtalade, huru jag en tid, innan jag
lärde känna Roos, hade nästan hatat och afskytt honom.
De frågade genast -»hvarförOch så måste jag säga allt.

När jag i slutet af år 1848 kom till Uppsala och
undergick studentexamen å »gamla Kuggis», var jag ännu
alldeles främmande för Guds rike. Väl erfor jag ibland,
särskildt vid nattvardsgångar, Guds andes kallelser; men
jag hvarken fullt förstod dem eller ville följa dem i det
som jag förstod. Under denna min s. k. »glada
studenttid» (tilldess Herren fann mig, på hösten 1852; se sid. 12),
kände jag i början inga s. k. »läsare», men hade hört allt
möjligt ondt om dem. Jag hyste ock en stark naturens ovilja
mot dem och allt som stötte på läseri. — Särskildt hade jag
rätt ofta mött en mörklagd man med glasögon och, som
jag då tyckte, ’jesuitiskt’ utseende och lurande blick. Den
mannen, adjunkten C. O. Roos, hade af några kamrater
för mig utpekats såsom »den värste läsaren i Uppsala», en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free