Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
mästaren Seb. Tham och fick, efter många lifvets växlingar,
till sist den saliga . hemfärd, som hon nu i dag sade sig
vara viss om.)
På aftonen hade jag besök af Alfred Steinmetz, den
käre brödren, trygg, godmodig, glad och lärorik som alltid.
Gud har gifvit mig många präktiga vänner och kamrater.
Må han välsigna och bevara oss alla intill slutet!
Aug. ji. Kom Steinmetz åter in till oss och
omtalade, att koleran är här! (Den tiden hade ordet »koleran»
en skräckingifvande klang, som det numera till större delen
mistat.) Herren göre oss nyktra och vakande till att bedja!
Sept. i. Läste G. B—w, B—t och jag en härlig
betraktelse af Joh. Muller (n:o 12), som gjorde oss glada och
starka för hela dagen. Pluru viktigt i både lekamlig och
andlig mening, att man får sund och närande föda i
tillräckligt mått. Man får icke vara ensidig, så att man blott
vill och kan hafva en sorts mat; men ännu mindre får man
vara en »allätare», som utan urskiljning förtär hvad som
helst. Här gäller att, i båda hänseendena, ärligt bedja:
»Vårt dagliga (eller väsentliga = lifgifvande) bröd gif oss
för hvar dag!» Luk. 11: 3.
När jag på aftonen läste Joh. 13: 1, kom jag att tänka
på, huru de flesta (dock icke alla) människor gifva nästan
ali sin kärlek i början, så att, ju längre bekantskapen varar,
dess mindre ha de att gifva och till slut intet, så att
vänskapen dör ut. Men Herren håller ut, dag från dag, år
från år, och har till slut hela fullheten kvar — har »gömt
det bästa vinet till sist». — När man får en rätt blick på
denna sanning, huru falla ej alla bördor från hjärtat! Vid
en enda blick af Herren kunna »sorgejättar bli
lapprisdvär-gar.» Och jag förstår nu legenden, som låter S:t Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
