- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
497

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

497

»Det kan icke vara någon synd alt se efter, hvilket betyg
han gifvit dig», hvarpå han höll brefvet mot fönstret och
sade: »Var du lugn, bror W—m: här står tydligen godkänd;
men om det är med eller utan prefix, kan jag icke se.»

På aftonen råkade jag J. A. Josephsson, som omtalade
att han haft ett intressant bref från Jenny Lind. Hon hade
nyligen gifvit en stor konsert i Geneve och ämnade sig nu
till London. Josephsson framhöll äfven, hvilken skillnad
det är mellan hennes bref före och efter 1851. »Numera»,
sade han, »får jag sällan ett bref från henne, utan att hon
däri skrifver något godt om Gud och Kristus, några ord
till maning eller till tröst för mitt hjärta.»

Nov. 14. F. m. hos professorerna Carlson och Knös,
samt hos Tören och »Fil. Fac. Not.» Falck. —• Bref från
min mor, med underrättelse att vår gamla trotjänarinna,
Margret Berg, nyligen gått hem. Requiescat in pace!

Nov. 13. Vid middagstiden promenad i öfver en timme
med Torén och Lönnrot. Samtal om Rom. 5, samt sedan
om Fjellstedt, som i förrgår hade af K—s blifvit beskylld
för en mycket dålig handling. Lyckligtvis kände L. och jag
hela förloppet 1 den saken och kunde fullt upplysa därom.
Vi voro båda två så glada att kunna hejda förtalets gång
och få »mota Olle i grind». — På aftonen hos fru M. C.
jämte flera bröder. Jag läste en predikan af Luther. På
hemvägen sade mig Martin R—s, att jag hade- den
obehagligaste stämma han någonsin hört; det vore honom en
riktig plåga att höra mig läsa eller predika. Jag svarade,
att detta ju var ledsamt, men att jag ej kunde hjälpa det.
För öfrigt vore sådant, såsom så mycket annat, »en
smakfråga»; hvad den ene finner fult, kan en annan ha behag
uti, och tvärtom. Laudatur ah his, culpatur ab illis (man
bercmmes af somliga, klandras af andra).

Wadström. Ur minnet o. dagboken. I. 3^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free