Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
»Hvita bergen» har bevisat motsatsen. Många exempel
härpå skulle kunna berättas; särskildt må nämnas ett,
då en bland de i laster mest sjunkna kvinnor, efter
upprepade bättringsförsök och återfall i synden, slutligen
blef räddad samt under åratal bevisade sig som en
allvarligt kristen kvinna och en trogen tjänarinna, vid
hvilkens dödsbädd hennes sörjande husbondefolk betygade,
att hon aldrig gjort dem ett ögonblicks sorg. Några
af dem, som varit på skyddshemmet, ha sedan gift sig,
och man har haft endast goda underrättelser om dem.
Asynen af alla de små vanvårdade barn, som kommo
i bibelkvinnornas väg, ledde tanken till upprättandet af
ett barnhem. Det först grundade blef snart för trångt,
och så inrättades småningom fyra nya. Här uppfostras
nu dessa små, som förut ej vetat af något annat än
odygd och elände, till dugliga och fromma människor.
När man ser alla dessa barn, och när man då
sedan får höra något af deras biografier, när ens öga
fröjdas vid åsynen af de glada, friska ansiktena, den
frimodiga uppsynen, de snygga kläderna, och man så
tänker på, hurudana de voro vid sin hitkomst: smutsiga,
såriga, fulla med ohyra, ofta slöa som djur — då kan
man icke annat en utropa — likasom en af
skyddshemmets kvinnor, hvilken efter lång kamp slutligen
kände sig befriad från dryckenskapens förnedring! »Om
något är välgörenhet, så är det väl detta!»
Om jag slutligen erinrar, att fröken Borg börjat en
svensk kvinnomission i Nordafrika, samt äfven omnämner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
