Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
domen stämde juden Mendelsohns filosofiska skrifter till
att utbilda hans ande och förstånd.
Småningom började dock den fromme ynglingen att
märka en afgjord skillnad mellan rabbinernas skrifter och
Guds eget ord i bibeln. Att betrakta båda såsom
gudomliga uppenbarelser, blef för honom allt svårare. När han
för sin fader eller sina lärare omtalade dessa tvifvel,
svarade de: »Vi fa icke tvifla, annars blifva vi
epiku-reer», hvilket enligt Talmuds förklaring var det samma
som gudsföraktare. — Då han en gång talade med en
lärd, polsk rabbin härom, gaf denne honom intet svar,
men sade däremot till hans fader, att sonen var besatt
af en ond ande och säkerligen skulle bli en affälling.
Fadern blef mycket uppbragt häröfver och gaf sonen
en väldig örfil.
Från denna stund behöll den unge Moses sina
tvifvel för sig själf; men ju längre han kom i sina studier,
dess starkare blefvo ock tviflen. Slutligen blef han fullt
öfvertygad att både Talmud (rabbinernas skrifter) och
bibeln omöjligt kunde vara af Gud; bibeln vore sann,
men Talmud blott människopåfund. Då kände Moritz
icke ännu någon sann kristen, för hvilken han kunde
öppna sitt hjärta; och efter hvad han senare insåg,
måtte den tiden hvarken i hans fädernestad eller trakten
däromkring funnits några sådana, utan endast kyrkliga
formkristna.
Hans mor dog, och hans far gifte om sig. Barnen
från första äktenskapet fingo det då ganska trångt i hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
