- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
100

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I oo

UR MINNET OCH DAGBOKEN.

den vida skorstenspipan bereda sig inträde i
gästgifvarens hem och där stjäla hvad han kunde öfverkomma.

Det var måndagen den 13 oktober 1856. Under
det han inväntade midnattstimmen, vandrade mannen
på kvällen omkring i.närheten af gästgifvaregården. Han
kom då till en torpstuga, från hvilken han hörde sång.
Nyfiken smög han sig närmare till fönstret, som icke
doldes af någon gardin. Han såg där innanför en karl
och tre kvinnor, en äldre och två yngre. Snart fick
han höra en kraftig mansröst och en behaglig
kvinnoröst åter uppstämma en sång. Biträdda af ett
psalmo-dikon sjöngo de med klar och tydlig stämma följande
ord ur »Ahnfelts sånger»:

Hvad det blir godt att landa vid himlens sälla kust,
ej mer behöfva blanda sin sång med suck och pust.

Till glädjens hem ur sorgens dal, till fadrens hus från nöd och kval,
i brudgums famn från strid och nöd, i lif och sällhet utan död!
Hvad det blir godt att landa vid himlens sälla kust!

Hvad det blir härligt smaka den sällhet Herren ger,
att slippa se tillbaka på synd och sorger mer!

Att skåda Gud, och gå omkring bland himlens underfulla ting:

O härlighet, som ingen kan utsäga här i jämrens land!

Hvad det blir härligt smaka den sällhet Herren ger!

Dessa ord föreföllo den arme brottslingen underbart
gripande; de gingo honom »genom märg och ben».
Plötsligt tyckte han sig höra någon komma. Plan sprang
nu så hastigt öfver en stengärdesgård, att en större sten
föll ned och illa sargade honom i foten; men han måste
ögonblickligen tillbaka för att få höra mer af den
fängslande sången.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free