Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
älska?! Den, som icke älskar nådesyskon, har
säkerligen icke sett Jesus.» . . .
På e. m. blef jag för en stund förskräckt; ty hon
började då åter yra, såg »Gullgull» och talade under en
half timme sköna fantasier.
Bland annat sade hon då: »Har du sett det höga,
smärta tornet här i parken, där en ädel riddare sitter
fången. Jag har ofta hört honom sucka; men nu har
Herren sagt mig, att han snart skall bli fri. Tänk dig
hans fröjd, när han blir fri! Har du inte sett honom?
Ja så, inte? Nå, skynda dig då, ty snart kan du ej
mer få se honom». Hvilken skön bild af hvad som
snart därefter skulle ske! — Äfven sade lion: »Men ser
du då icke Gullgull, som står alldeles bredvid dig?»
Strax därpå tilläde hon: »Kanske det blott var en
inbillning? Dock nej, där är hon ju igen, det lilla ljufva,
älskade barnet! Ser du henne icke nu, när hon håller
oss båda i handen, en i hvar hand!»
Men efter en stund blef lion åter redig och talade
vid oss hela aftonen till kl. 8. Då jag hade sagt
godnatt och redan var vid dörren, vinkade hon mig
tillbaka, böjde mitt hufvud ned till sitt och sade några
outsägligt kärleksfulla afskedsord.
De orden voro hennes sista till mig här på jorden.
Vi hade ofta tillsammans bedt Herren skänka henne en
lätt dödskamp, ty hon fruktade mycket för kväfning.
Och hennes död blef i sanning lätt. . . . Kl. I väcktes
jag af Fredrika Wendt, som bad mig skynda in till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
