- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
144

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144 UR MIXNET OCII DAGBOKEN.

ammar, fostrar och stärker barnen! Det är fåglanästet,
skölden, försvaret, maten och drycken. Det är
»skruden», i hvilken bruden rätteligen och lagligen »hofverar»,
Es. 61: 10; det är de fridutlofvande, fridgifvande och
fridbevarande händerna; med ett ord: den uppstungna
sidan, där själen finner sin ro! . . .

. . . »Om Herren hade velat dräpa oss, så hade han
icke annammat bränneoffret och hade icke tett oss allt
detta, ej heller låtit oss höra detta, som nu skedt är».
Dom. 13. 23. O nej, han vill icke »dräpa oss», fastän
det ofta så tyckes och kännes. Men i ordet står det
icke så. Där står, att han ännu har »fridens tankar om
oss, icke bedröfvelsens. »Ja, evigt väl, att löftet är så
rikt, att det innehåller allt hvad vi sakna! Våra ord
komma från en oren källa; hans löftes ord äro från
himmelen, hvart enda ett! Det är nu en gång så
förloradt med allt heligt på jorden, att hvar helst en
syndare uppträdde som »helgon» genom det som i honom
verkats, skulle han utskämma sin Herre. Men när nu
Herren själf »i sin kropps ofTer helgat oss ena reso» så
att Fadren nu ser oss »täcka i honom», då kunna vi med
bruden utropa: »Svart, men mycket täck!» Hvem kan
väl fatta det, att midt under det man ännu går här
nere, såsom den första människan »af jorden jordisk»,
så äro vi uti »den andra människan, Herren af
himmelen», så sköna att »änglarna lyster skåda oss» — ja, så
skära och hvita, att hela Mose lag icke kan fördöma
oss. Ty ehuru vi ännu i oss sakna hvad den i hufvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free