Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
UR MINNET OCH DAGBOKEN.
-väckelser och »läseri», så blef resultatet det ofvan nämnda.
R. sökte flera gånger pastorat och »kom på förslag»; men
han fick aldrig tillräckligt röstetal, utan förblef obefordrad
till 48 års ålder. Han uppgaf då alla förhoppningar om att
få en ordinarie anställning. »Jag tänkte», sade han, »att
jag skulle fa alltjämt flacka omkring i ärkestiftet såsom en
missionär och till slut försörjas af domkapitlet».
Slutligen blef R. dock 1855 vald till komminister i
Trefaldighetsförsamlingen invid Uppsala, hvilken församling
till sitt tempel har den s. k. »Bondkyrkan» eller »Lillkyrkan»
i Uppsala. Här kom R. på sin rätta plats och fick utöfva
ett välsignelserikt inflytande såväl på sina församlingsbor
och medlemmar af Uppsala domkyrkoförsamling, som ock
på studenterna.
När Rosengren en tid hade predikat i »Lillkyrkan»
kommo människor ur alla samhällsklasser för att höra
honom: professorer och studenter, borgarfolk och
fattigstugu-gummor. Hemligheten af den dragningskraft R. utöfvade,
låg däri, säger en hans minnestecknare, att han, jämte det
att han helt ville tjäna sin Herre, talade ur hjärtat och
framförde sina tankar på ett mycket enkelt, folkligt språk.
Därjämte hade han ett ganska originellt framställningssätt,
som gjorde, att han t. ex. ibland kunde vända sig till någon
enskild åhörare. Så bl. a. hände det sig en söndag att
på orgelläktaren befann sig, jämte organistens dotter som
tjänstgjorde för fadern, en ung ingeniör, bekant i organistens
familj. De unga tu samspråkade under predikan, men väcktes
ur sin angenäma sysselsättning af R., som från predikstolen
ropade: »Du främling, där på orgelläktaren, tyckes ej veta
att du är i Guds hus.» Personerna i fråga önskade nog,
att de hade kunnat göra sig osynliga. De blefvo sedan
gifta med hvarandra. — En annan gång ropade R., när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
