- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
251

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM 1856.

251

dock Rosenius föga förtroende. »Ali själfgjord separatism»,
säger han, »har upplösningens frö inom sig. Ty Kristus
har icke ens till sina första lärjungar sagt: ’I skolen utgå
ur (den judiska) kyrkan’; utan han sade: ’De skola utdrifva
eder’. Så gick det, med större eller mindre våld, för
Luther och den tyska reformationens kristna; så för de
evangeliska i Spanien, Italien, Frankrike, Skotland,
Nederländerna m. fl. Men där människor utan yttre tvång, af egen
drift, ha separerat från sin kyrka, där har deras ’rena
församling’ icke länge ägt bestånd.» (Och Rosenius fick rätt
äfven i denna punkt. Lammers församling upplöstes, och
de flesta öfvergingo till baptismen; hvarom mera framdeles.)

Juni 2g. Den allmänt vördade pastor P. A. Ahlberg
har ock skrifvit i min »stambok». (Hans ord voro dessa:

Varen tålige, käre bröder, och biden; ty Herrens
tillkommelse är när. Si, åkermannen väntar efter den
kostliga jordens frukt, tåligt bidande så länge han får ett
morgonregn och ett aftonregn. Jak. 5: 7.

Detta är mitt bu(l, att I älsken eder inbördes, såsom
jag hafver älskat eder. Jesus.

Kristus vårt lif och döden vår vinning! Paulus.

Den yttersta fienden, döden, skall ock varda
öfvervunnen. •—• Icke en gång döden skall kunna skilja oss åt!

Tillgifne brödren P. A. Ahlberg.)

Juni jo. For på ångf. »Götha» till Västervik. På
ångbåten samtal med en dansk jude, som genom några
troende vänner i Stockholm blifvit så öfvertygad om sanningen,
att han var »så när en kristen». Men då jag bad honom
taga steget helt ut, svarade han: »Jag kan det icke; jag
skulle då förlora alla mina anförvanters aktning, och min
trolofvade skulle öfvergifva mig.» Jag frågade, om han
förstod, att man måste göra sitt val, välja antingen Kristus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free