- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
267

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM 1856.

267

den till Tullinge, men möttes af den ledsamma
underrättelsen, att både herr och fru A. timmen förut rest till
en granne, dit de voro bjudna till middag. Vi voro dock
väl försedda med matsäck, och intogo i parken en
»öfverdådig» middag, lägrade i gröngräset. — Sedan besågs
parken och det väl inredda boningshuset, där en fröken S.
var vår ciceron. Såsom ett litet minne lämnades i fru A.’s
skrifrum den sköna skriften »Times Changes», med hennes
namn uppå. Före afresan hölls i parken en kort
bibelförklaring, som bevistades af gårdens folk; därefter sjöngo vi
ett par goda sånger. — Hemfärden var lika angenäm som
bortresan; och efter en i allo god dag återkommo vi på
aftonen till Örby.

Nära hemmet mötte vi inspektören Z., nu helt
förändrad. Denne man hade genom en förskräckande dröm blifvit
väckt till besinning af sin själafara.:i:) Drömmen hade varit
så förskräcklig, att när Z. vaknade, darrade han ännu af
fasa. Ögonblickligen stod han upp, tog sina kortlekar och
kastade dem i kakelugnen, samt slängde sin kognacflaska
ut genom fönstret, så att den krossades mot stenarna
utanför. (I nära ett år förblef han en väckt och sökande själ.
Men då han icke troget höll sig till ordet, utan
försummade dess bruk, så förgick väckelsen, allt efter som den
förfärliga drömmens minne bleknade bort. Och efter årets
slut var Z. ånyo den samme som före sin väckelse, ja
hårdare än förut. Då afled han helt hastigt.)

*) Han hade tyckt sig se mörkrets furste, som tog honom fatt och
just skulle kasta honom i en brinnande ugn. Då kom Herren Kristus
och befriade honom. Dock ropade själafienden till honom: »Du får
ett ths anstånd; men om du vid det årets slut åter blifvit den samme
som nu, blir du mitt byte för alltid». Och Kristus sade: »Därför
tag vara på den tid, i hvilken du varder sökt, att du ej må fördärfvas.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free