- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
337

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM 1857. 337

del. Här blott något om Kristoffer Blumhardt, som på mig
gjorde ett outplånligt intryck.

En hvar, som under 1840—60-talet hade att bestyra
för missionsfester inom Tysklands lutherska kyrka och gärna
ville göra en sådan fest till en talrikt besökt kristlig
folkfest, plägade skrifva till pastor Blumhardt i Bad Boll för
att bedja honom komma och tala. Var det på något sätt
möjligt, så tillmötesgick denne gärna en sådan begäran.
Och de som ledde festen kunde då vara fullt förvissade,
att om än vädret blef aldrig så dåligt, blef det dock aldrig
brist på åhörare, utan tvärtom alltid tillopp af stora skaror
kristliga pilgrimer. Vid festens slut plägade då Blumhardt
oftast uppträda; •— man »gömde det bästa vinet till sist.»

B. var en ganska vanlig personlighet, utan något i
ögonen fallande märkvärdigt eller »storartadt», mera vinnande
än egentligen »imponerande». Så voro äfven hans tal. Ej
alltid ordentligt genomförda efter homiletikens regler, men
städse öfverflödande af kraft från ett kristligt, rikt erfaret
hjärtas djup, rörde de sig för det mesta ganska jämnt i
allmän samtalston, och höjde sig blott emellanåt till ett
mäktigt andens brusande. Man måste blifva rörd, när han
talade, enkelt och rörande, full af medlidande med ali den
lekamliga och andliga nöd, som djäfvulen bragt öfver
människorna, när han med fullviss frimodighet hänvisade sina
åhörare att gå fram till honom som »är kommen att
omintetgöra djäfvulens gärningar», och när han slutligen aldrig
underlät att föra åhörarne upp på det profetiska ordets höjd
för att visa dem frälsningens fullbordan, i det enskilda
människohjärtat så väl som i hela världen.

Ännu mer än vid den fullkomliga stillheten under hans

ö %

predikan visade det sig efter gudstjänsternas slut, att [-Blumhardt-] {+Blum-
hardt+} var en man af framstående popularitet, som åtnjöt

Wadström, Ur minnet o. dagboken. II. 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free