Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
DAGBOKSBLAD.
lära känna och fatta större förtroende för dem samt till och med kunna
utöfva någon tukt på dem.
Pastor Osterman ansåg lekmannaverksamheten ha utvecklat sig i
en riktning, som icke vore god, så att vi för närvarande verligen kunde
sägas äga två lärostånd inom kyrkan: det ordinerade prästerskapet och
de predikande lekmännen, hvilka på senare tiden tyckas ha blifvit ett
nytt lärostånd inom kyrkan, som ej blott predikar ordet utan äfven
utdelar den heliga nattvarden. De betrakta sig icke mer såsom
tillfälliga inre missionärer, utan betrakta sig ofta såsom de egentliga
lärarne och vilja icke erkänna de ordinerade prästerna såsom egentliga
församlingslärare, äfven om dessa äro verkligt troende och fromma
kristna. Däremot betraktas de predikande lekmännen ofta af andra
och stundom äfven af sig själfva såsom de egentliga lärarne, och vilja
därför uppträda med en makt och myndighet, som enligt talarens åsikt
icke tillkommer dem. Detta vore en missriktning hos
lekmannaverksamheten ; och om man ville på bästa sätt organisera denna, borde
man söka få nämnda missriktning afhulpen och verksamheten ledd in
på rätt spår. Utom hvad som af inledaren blifvit framhållet, ville tal.
påpeka, att lekmännen voro allt för mycket upptagna af predikande,
hvilket icke kunde vara hälsosomt hvarken för deras eget andliga lif
eller för dem, inför hvilka de predika. Därför borde saken ordnas så,
att våra lekmän finge mera frihet för sig själfva, sluppe predika så
mycket som de nu göra, och finge mera tillfälle att i stillhet betrakta
Guds ord, till egen verklig »uppbyggelse i anden».
Kolportör L. G. Johansson tyckte det skulle vara ganska bra om
lekmännen stode under de troende prästernas öfverinseende, i fall detta
blott läte sig göra. Kolportörerna skulle då slippa många obehag dels
från prästernas sida, dels från massan af folket. Jag skulle, sade tal.,
vara bland de första som ville böja mig för alla de förhållanden, som
blefve en följd af att stå under prästernas öfverinseende, för så vidt
dessa förhållanden öfverensstämde med Guds ord. Angående det
anförda yttrandet af en biskop, att han ville taga lekmännen om hand,
om de blott lydde honom, så kunde det ju gå an att försöka. När
de icke ville lyda, finge ju de, likasom nu prästerna, tvärt afsked; det
vore icke värre med den saken. — Predikanter, d. v. s. kolportörer,
borde icke ständigt vara på resande fot, men ej heller stanna längre
på ett ställe än ett eller två år. Detta skulle ha det goda med sig,
att kolp. mera skulle komma att inse nödvändigheten af att i sina före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
