- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
383

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM 1878.

383

så när på samma sätt ordnad som det förhållande, hvari vårt skolväsen
står till prästerskapet.

Skoll. Löf dal bad att få fästa uppmärksamheten vid i Kor. 12
kap. och de af aposteln däri framhållna olika gåfvorna. Vår
nuvarande kyrkolag har intet rum för dessa många gåfvor och ämbeten,
annat än hos prästen. Endast ett ämbete är föreskrifvet i lagen:
prästen måste ha alla gåfvorna. Men om nu prästen icke fått alla
gåfvorna, eller han är ogudaktig och alltså fått ingen, så händer hvad
som har händt — att man i församlingen får en lärare som icke är
präst, men åt hvilken anden gifvit sina gåfvor. När nu de troende
kalla honom, så är han deras lärare och är »rätteligen kallad» både i
himmel och på jord. Detta är något helt annat än högmod.

Skoll. Sandell anslöt sig i allt hufvudsäkligt till referentens åsikt,
men ville särskildt med afseende på lekmännens kunskaper lägga vikt
vid, att äfven svenska språket borde utgöra ett af deras hufvudämnen.
— Man hade sagt, att där prästen icke yrkar på vissa former, utan
blott ser på Guds ords och rikes framgång, där kan lekmannen med
honom samverka; men att där prästen yrkar på formerna,
slärofor-merna», skulle det gå sämre. Dem, som hysa denna åsigt, ville tal.
bedja tänka därpå, att prästerna såsom den evangelisk-lutherska kyrkans
tjänare med ed förbundit sig att genom lära och lefverne befordra
sannt kristligt lif just på grund af denna kyrkas bekännelse. Ingen må
då undra på, att de draga sig för att mottaga sådana
lekmannapredikanter, hvilka icke blott för sin egen del afvika från denna,
bekännelse, utan hvilkas verksamhet måhända äfven har ett söndrande
element i sig. Vi skulle själfva handla alldeles på samma sätt, om vi
stode i deras ställe.*) — Angående begreppet kyrka, om hvilket här
blifvit tvistadt, så förstå vi ju alla, att med detta ord på detta ställe
endast kan menas vår närvarande församling eller statskyrkan. Fråga
vi nu hvad kyrkans mål såsom kyrka är, så blir svaret: såsom kyrka

:i:) Ja, hvarje metodist-, baptist- eller annan om Guds sanning nitälskande
friförsamling skulle handla på samma satt, om en främmande predikant ville inom den
samma drifva läror, som gå i stick stäf mot hvad den forsamlingen anser vara
skriftens lära. Endast den, som anser att »ingenting i skriften är visst» utan »alla
åsikter lika goda», skall kunna hålla det för »lika bra, hvilket namn en
församlingsmedlem har», så att det är alldeles likgiltigt om någon är katolik eller protestant,
adventist, frälsningssoldat eller baptist, »endast han lefver som en kristen»; ty »det
beror icke på hvad man lärer och tror, utan på hvad man gör.» På dejt. vägen är
det man förer troende kristna till katolicismen eller till rationalism och likgiltighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free