- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
396

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

396

DAGBOKSBLAD.

skolan; hofmarskalken var inne i staden på unge grefve
Horns begrafning; och jag, som hade arbetat hela
förmiddagen för min tidning »Hemåt», tänkte mig just ut på en
promenad, då ett högljudt samtal hördes från byggningens
norra sida. När jag kom ned, fann jag Allén sysselsatt att
söka hindra ett fruntimmer, som med våld ville tränga sig
in till prinsessan och högt yttrade: »Jag måste tala vid
hennes kungl, höghet; hindra mig icke, ty det gäller både
hennes och konungens lif.» Den välklädda kvinnan var
tydligt sinnesrubbad och lät icke motsäga sig.

Emellertid hade prinsessan hört bullret och sände en
af garderobiérerna att fråga hvad det var. När lion fick
veta förhållandet, kom hon tillstädes, talade nådiga ord till
det upprörda fruntimret och sökte lugna henne med Herrens
ord. Men allt var förgäfves; kvinnan endast upprepade,
att »prinsessan och kungen vore i fara, men att hon kunde
rädda dem» o. s. v. — Man måste skaffa en vagn, i
hvilken den stackars vansinninga, som var från hufvudstaden,
fördes till Visby och därifrån med ångbåten tillbaka till
Stockholm.

Aug. 7. Prinsessan är alltid glad och lycklig i
Herren; endast sällan »synes hon inför människorna med fasta».
Stundom är hon till och med helt gladt skämtsam. Så i
dag. När man efter middagen drack kaffe, yttrade hon:
»Vi äro här som en stor familj; hofmarskalken är en
gammal farbror, jag en gammal faster, Matilda och Adéle
döttrarna, samt pastorn och baron H. bröderna.» Vid dessa ord
fick baron H. en min, som om han häruti icke fullt var af
samma åsikt som prinsessan.

Ännu ett drag af prinsessans sinnelag vill jag här
anteckna. På eftermiddagen hjälptes vi åt, äldre och yngre,
i att plantera ungträd nere vid pastorsboställets gård. Vä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free