Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM 1879.
429
-— att själf allt mer bortrensa slagget hos de sina, fastän
ständigt nytt kommer upp igen, tilldess smältningen är
färdig och Mästaren ser sin egen egen bild i guldet». — Goda
och sanna ord, dem jag skall försöka att minnas, när de
bäst behöfvas.
Sedan var jag på besök hos fru Claesson, som
omtalade att hennes dotter, fru Maria Strandell, för närvarande
är i en särskildt tung pröfning, i det att hos henne icke
mindre än fem personer ligga sjuka i nervfeber. Ebr. 12.
Jan. 4. Har i dag utgifvit mitt första nummer af
Väktaren. Dahcem, Domine! (Det inleddes med följande ord:
Till Väktarens vänner!
Då undertecknad från och med denna dag går att
öfvertaga utgifvandet af Väktaren, torde det vara behöfligt
att för tidningens vänner med några ord förklara, hvarför
jag dristat mottaga ett så ansvarsfullt uppdrag och huru
jag vågar hoppas att i någon mån kunna uppfylla det samma.
Då Väktarens förre utgifvare, friherre F. P. Hierta, för
några månader sedan först föreslog mig att öfvertaga hans
plats, afböjde jag genast och utan tvekan detta förslag,
enär jag klart insåg, att både tid och krafter fattades mig
att så, som vederborde, sköta denna angelägenhet. Friherre
Hierta vände sig då, i och för denna sak, till åtskilliga
andra personer, af hvilka dock ingen fanns villig att
mottaga det erbjudna uppdraget. Friherre H:s .beslut att frångå
redaktionen stod likväl fast, och det blef därför i medlet
af december visst att, i händelse af min fortsatta vägran
att blifva hans efterträdare, Väktaren skolat upphöra med
1878 års utgång. Detta hade dock både för mig och många
andra vår kyrkas vänner varit en smärtsam förlust; och
flere högt värderade män uppfordrade mig nu att låta alla
betänkligheter falla, att icke se på min egen bekvämlighet
eller min svaghet, utan på löftet 0111 Herrens bistånd (2
Kor. 12: 9), hvarjämte de äfven lofvade mig sin hjälp och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
