- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898 : Andra delen /
443

(1899) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STOCKHOLM i860.

443

Däraf visar sig att han beklädt så viktiga poster inom
samhället, att någon nu lefvande man i landet näppeligen har
att framvisa en sådan omfattande och betydelsefull
verksamhet. Det kan icke fordras af den dagliga pressens
tjänare, att de skola äga insikter och förmåga att genast vid
dödstillfället rätt uppskatta och med full sakkännedom
bedöma en så framstående och inflytelserik verksamhet, som
den Axel Adlercreutz under sin lefnad utöfvat. Därtill
skulle fordras omfattande kunskap i vår administrations
många och svåra detaljer samt därjämte en klar öfverblick
öfver de inom vårt land växlande tilldragelserna under de
senaste årtiondena, som icke stå till buds. De höga
ämbeten, hvilkas skötande varit åt Adlercreutz anförtrodda, vittna
i och för sig tillräckligt om hans stora begåfning, hans
framstående kunskaper, hans dugande förmåga, hans
arbetsamhet och hans ädla fosterländska nit. Med ett fint,
anspråkslöst och förbindligt väsende, förenade A:z stål i viljan och
kraft i handling, hvilka egenskaper man knappast kunde tro
finnas hos hans blida personlighet. Visst är att han genom
alla dessa egenskaper, som han obestridt ägde i hög grad,
själf banat sig väg till de äreställen, hvilka han icke
eftersträfvat, utan till hvilka han blifvit uppsökt.

Adlercreutz har under många riksdagar varit en af
folkets representanter, först såsom själfskrifven ledamot af
ridderskapet och adeln och därefter såsom folkvaldt ombud.
Utmärkt såsom ämbetsman gjorde han sig som riksdagsman
lika bemärkt. Han ägde en framställningsgåfva, som
närmade sig vältalighet, och därtill en bevisningskraft i sitt
föredrag, som härflöt från hans grundliga sakkännedom,
hans klara hufvud, ’ hans väl öfvertänkta yttranden i de
ämnen, om hvilkas sanningar han var öfvertygad. Dessa
förfäktade han oförskräckt ocli utan människofruktan. Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn2/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free