Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Topsöe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 VILHELM TOPSØE.
Det hus, där han bodde, låg i en enslig bygd.
En doktor hade bott där förr, en gammal änkas
ende son. En smittosam sjukdom hade för en tid
sedan bortryckt både honom och hans hustru. —
Det är dagar af ensamhet, dagar fulla af eftertanke
och med tillfälle att gå in i sig själf, de, som nu
följa för Hasting. Dag för dag försvinner drömmen
om denna olycksaliga kärlek för honom, dag för
dag förnimmer han större behof efter ett arbete,
som han kan göra till sitt eget, hvarigenom han
kan blifva nyttig äfven för andra. Och när han
så ännu en gång kommer till Kjöbenhavn, då blir
det honom ändtligen klart, att han vill blifva läkare
igen och slå sig ned i den aflägsna bygden i en
afkrok af Jylland. Fröken Rønnow tar farväl af
honom på bryggan: »Nu drager De ätter ud, Jason,
vil De denne gang vinde det gyldne skind?»
»Jeg haaber det sikkert», sagde han, »thi jeg
synes, att guderne er med mig ombord.»
Så for han åter ut i verlden, och denna gång
hade Jason »vundet det gyldne skind». — Men
när han sista gången hade sett Ida, hade hon
rodnat, och ute på sjön, just när han kände sig som •
mest fyld af tanken på den fred, han nu hade
vunnit, då var det, något inom honom, som bäfvade
af hopp och längtan vid minnet härom.
»Og ätter vil det blinke frem i kommende
tider, hvordan de end blive, i de urolige og
pine-fulde, som i dem, der vilde blive omskyggede af
fred og hengivelse, ätter vil det blinke med hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
