Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristian Elster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55 KRISTIAN ELSTER.
Kielland eller Topsøe hafva någonsin i den grad
förmått att gifva en lefvande värklighet. Så
osminkadt och öfverväldigande träder det mänskliga
fram.
Det fins ännu en sida i denna bok, som skulle
kunna sägas mycket om, och som ytterligare bevisar,
hvilket kraftigt framsteg detta Elsters sista arbete
var. Jag menar behandlingen af bifigurerna och de
enskilda situationerna. Det är just tecknet på
vunnen konstnärlighet, när ej blott det hela gör intryck,
utan äfven hvar detalj framstår som ett utarbetadt
moment. Jag har förut påpekat enskilda scener,
framstälda med allvarets hela styrka och
innerlighet. Till dessa skulle än ytterligare kunna läggas
hela historien om den fattiga sömmerskans barn,
vid hvars sjukbädd Knut och Kornelia för första
gången komma i beröring. Men det fins här ett
slags scener, som ej fans i Elsters äldre böcker och
hvarom förut ett och annat blifvit antydt. En sådan
med äkta komik berättad situation, som när Kurt
Stub, skepparen, berättar, hur han varit diplomat,
eller skildringen af redaktör Bjørnholts moraliska
middagskamp med fruktan för podägern, hade
Elster förut sannolikt ej kunnat skrifva. Det är ej
Kiellands fina satiriska udd eller den lekande ironi,
som når sitt mål på omvägar. Elsters satir går
rakt på saken. Det är ju blott ett rent subjektivt
intryck. Men vid Kiellands skämt har jag alltid
tyckt mig se den verserade verldsmonnens
öfverlägsna ironiska smålöje. Elsters kvicka skil
driugar förefalla mig komna från en person, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
