Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. P. Jacobsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
J. P. JACOBSEN.
vid hennes förskräckta tilltal tänker han åter på
döden, han krymper samman af fruktan, och han
ropar åt Marie att gå: »Vig bort Satan! ud! udl»
Och han slog kors påkörs. Marie sprang förskräckt
därifrån, och ett par timmar senare dog Ulrik Kristian.
Detta var ett nederlag för Marie Grubbe. Så
hade hon ej tänkt sig en hjältes död. Hon hade
tänkt sig, att han med klingande sporrar och
högburet hufvud skulle rida in i det land. som
döljer det stora obekanta. Hon var som
bedöfvad af slaget, både af att han var död, och att
han dött så. Det var den första illusionen, som
brast, och det känner man starkast. Ej häller fans
det något, som kunde förströ henne. Svensken
låg ännu kvar utanför Köpenhamn, och alt lif, all
rörelse voro som afstannade inom staden. Barnet
gjorde, hvad hennes hjälte velat göra. Hon bad,
hon gret, hon vakade. Hon fråssade i tanken på
undret, på uppenbarelsen, på det öfversinliga. Hon
flydde den värld, som hon tyckte bedragit henne,
och sökte en annan, som kunde ersätta, hvad denna
brutit.
Men det kom en annan tid. Belägringen
upphäfdes. Det låg liksom i luften att vara glad, man
andades ut öfver det långvariga tvånget, och Marie
Grubbe kläddes i guld och siden för att upptagas
i hofvets krets, bland dess nöjen. Nunneperioden
var förbi.
Marie Grubbe blir nu gift med Ulrik Frederik
Gyldenlöwe. Det är ett s. k. tillstäldt, godt parti,
som Marié-Grubbe tog emot, utan att hon älskade
honom. Det var prakten och makten, som lockade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
