Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S. Schandorph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. SCHANDORPH.
143
och gamla uppstämde de nyaste fosterländska
sångerna — först och främst »den tappre landsoldat!» —
Det är: tydligt, att sådana intryck skola värka
väckande på ett lifligt barn, och det är ej blott i
»Thomas Fris’s historie» man märker, att
Schan-dorph under sin ungdom tillhörde det parti, som
bär namnet de nationalliberale.»
I september samma år blef Schandorph satt i
Sorö akademis skola. 1855 blef han student och
kom strax derefter till Kjöbenhavn, der han under
de närmast följande åren kom in i en krets, dit
bland andra B. Björnsson och Kr. Arentzen hörde.
1858 träffade Schandorph för första gången sin
sedermera blifvande motståndare H. V. Kaalund,
hvars diktsamling »Et Foraar» då ännu icke
utkommit.
När Schandorph år 1862 tog »teologisk
Atte-stats,» var han redan helt och hållet Straussian,
och redan förut hade han börjat de vetenskapliga
studier i romanska språk, som han sedan skulle
idka jämte diktningen. Efter hans examen lär
man till och med en tid hafva trott, att Schandorph
skulle blifva vetenskapsman och icke skald. Han
uppehöll sig också en lång tid med att undervisa
i franska och italienska, och från denna tid har
man af hans hand flere literära karaktäristiker.
Borchsenius uppgifver äfven Leopardi, Rabelais och
Beaumarchais. 1874 disputerade S. för
doktorsgraden med en afhandling öfver »Groldoni och
Gozzi», hvarmed hans egentligen vetenskapliga
produktion för närvarande synes afslutad. Ännu
en frukt af hans romanska språkstudier äro de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
