Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169 AUGUST STRINDBERG.
poetiska produktionen inom Sverige varit tämligen
mager. Yi berömma oss i allmänhet af det lugn
och det rika jämnmått, som fördelaktigt utmärker
vårt kära fädernesland framför andra mindre
lyckligt lottade länder. Men att ett dylikt beprisadt
lugn på vissa håll kan blifva liktydigt med
stagnation, därpå är vår nutida literatur — eller var
den åtminstone för ej länge sedan — ett tydligt
bevis.
Strindberg är otvifvelaktigt den ende i Sverige af
det nyare slägtet, som är en författare af rang. Han
är ett fullkomligt barn af sin tid, och han är lika
intressant i sina misstag som i sina förtjänster, lika
utprägladt originel, vare sig han, som i första akten
af Mäster Olof \ höjer sig i jämnbredd med
skaldekonstens stormän eller i Nya riket gör sig skyldig
till saker, som mildast taladt äro honom ovärdiga.
Det är ett stort misstag, hvad man från åtskilliga
håll hört, att den, som skrifvit »Nya riket,» för
alltid »gjort sig omöjlig», som det heter. Det är
blott medelmåttor, som kunna göra sig omöjliga.
Med Strindbergs geni är det egentligen ingen konst
att bringa ett förgånget i glömska. Saken i fråga
blir ju ej bättre för det. Men så förhåller det sig
i alla fall.
Strindberg har behöft lång tid, innan han,
som man säger, slog sig igenom. Den efter »Röda
rummet» utgifna, särskildt i psykologiskt afseende
mycket intressanta samlingen I Vårbrytningen
lämnar tydliga bevis härför. Ty det är ingen liten
samling denna, och den innehåller det mesta, af
hvad på olika håll var skrifvet af Strindberg, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
