Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
AUGUST STRINDBERG.
namnet Strindberg ännu var ett namn. Där fins
I Rom, ett dramatiskt proverb med Thorvaldsen (!)
till hjälte, hvilket var sin författares första försök
i den dramatiska genren. Vidare träffa vi der
Hermione och Den fredlöse, i mina ögon de enda
af dessa förstlingsalster, som gifva ens en aning
om förf. till »Mäster Olof». Där finnes värkligen
något af den våldsamma energi, som sedan skulle
utmärka alt det dugliga, som kommit från
Strindbergs hand. Det samma gäller om den genialt
utkastade teckningen af Markus Larssons äfventyr
med de båda lotsarne, hvars snöpliga slut tillika
är färgadt af den bittra ironi, som sedan blifvit
ett af Strindbergs kraftigaste vapen. Och med
hänsynslös kvickhet har han i Anno 48 gifvit
uppslaget till de teckningar, som utförda skulle
gifva »Röda rummet».
Men det är ett faktum, att trots allt detta,
som värkligen fans skrifvet, var Strindberg ännu
icke känd. »Mäster Olof», hvars versifierade
upplaga utkom 1878, väckte mera uppseende i
tidningarna än hos allmänheten. Men af hvad värde
detta arbete var, lärde man sig ej inse, förr än
förf. på ett helt annat sätt fäst ögonen på sig.
Strindbergs hela karrier är en illustration till Zolas
egendomliga yttrande, att för att i våra dagar taga
sig fram måste en förf. vara en kraft, som ingen
kan skuffa undan, men som bryter sig väg
»bruta-lement». Och detta — menar Zola — är en vinst
för vår tid. Den, som ej kan skaffa sig plats själf,
må ej vänta att på en annan väg få sig odödlighet
garanterad. Man tar ej patent på skaldens lager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
