Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. U. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
A. U. BÅÅTH.
poem få fram alt det, som samvärkar vid
väckandet af en stämning, för att dymedels väcka denna
stämning, som han själf erfarit, äfven hos läsaren.
Och han försmår ej att därvid begagna äfven mera
triviala detaljer, dem skalderna eljest försmå, väl
vetande, att äfven det mest obetydliga utöfvar sitt
inflytande, äfven om de flesta ej göra sig tillräckligt
reda härför. Hvar och en vet, att erinringen om
en tarflig koskälla kan väcka minnen lika lifliga
som någonsin den praktfullaste utsigt.
Bååth värkar genom sinne för detaljen och
ännu mer genom förmågan att välja med smak.
Han hopar ej iakttagelser endast för att briljera
med virtuositet. Han griper ur högen dem, som
skänka den åsyftade stämningen.
Vill man se ett annat exempel, läse man En
ftyttdag i april, Köbenhavn 1881. Scenen är en
gata. Han skildrar en mylrande massa af skräp,
som ligger i högar utmed trapporna. Han rotar
litet i högen, och han visar oss, hvad där fins:
»utträdda skor, tapeter sönderrifna, splittrade glas»
etc. Han går öfver till att tala om dem, för hvilka
denna dag är en festdag. Krokiga gummor,
gulbleka ungar, ett par lumpsamlare. Hvar tager,
hvad han kan få. Barnet far sig en leksak, de
äldre en liten lättfången förtjänst. Vagnar köra
fram med sina kända lass af möbler, speglar och
»Öfverst i ram af gall
Leende tafla, af sol och sommar full.»
Skalden ser på allt detta armod eller halfva
välstånd. Som af medlidande slutar han dikten:
»Sakta i taflans sol, som frän lasset ler,
Falla smältande, kalla flingor ner.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
