Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland de framstående familjerna i Örebro under
J. P. Lindhs ungdomsår var familjen Norstedt,
ingift i sjelfva den rika apotekaren von Akens hus.
En af familjen, Frans C. Norstedt, återupprättade
Örebro Veckoblad 1793, men måste, på J. P. Lindhs
uttryckliga begäran, 1798 inställa utgifningen, sedan
K. Kung. af 26 mars på det strängaste ålagt
bok-tryckarne att icke trycka andra tidningar, än de,
som erhållit Kungl. privilegium, sedan de inför
Kanslikollegium uppgifvit »de ämnen som innehafvaren af
ett sådant privilegium är sinnad infora och dertill
erhållit tillstånd». Anledningen till denna kungliga
ljungeld var, skrifver Lindh, ett uttryck i»Telegrafen»
af Kapten Nordforss, i en artikel om »jämnvigten i
Europa». Författaren jemför Ryssland med Frankrike,
det oinskränkta enväldet i norr och folksuveräniteten
i söder, och utbrister: »Hvem vet... om icke söder
slutligen på norr skall få en lika afgörande inflytelse
som själarne ha öfver kropparne». Kungen
uppkallade Nordforss, gaf honom en sträng skrapa och
utfärdade omedelbart den stränga kungörelsen. 1799
gjorde Norstedt åter ett försök med sin tidning, som
nu trycktes på N. M. Lindhs tryckeri, men det nådiga
tillståndet kom först 1800. 1805 var åskstrålen åter
framme. »Kamreraren Norstedt lärer svårligen kunna
återfå privilegium på Örebro Weckoblad», skrifver
Boktryckeri-Ombudsmannen Wallmark till N. M. Lindh,
»sedan han ej varit så varsam i sitt skrifsätt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
