Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
feber af längtan att få höra henne. Men min
anspråkslösa lefnadsställning — en fattig enka med två
barn och en gammal mor att försörja — tillåter mig
endast sällan några konstnjutningar, och som Kristina
Nilssons biljettpris voro mycket höga, ansåg jag mig
ej ha råd att bevista den konsert, hon ofvannämde
afton skulle gifva i musikaliska akademien.
Hur glad blef jag därför icke, då jag fick, höra,
att hon lofvat att sjunga för folket efter konsertens
slut! Jag skulle således få höra henne, om än icke
i något af hennes bravurnummer, så i stället — och
det var ju mycket bättre — just i en af dessa
härliga svenska folkvisor, med hvilka hon förstod att
tjusa den mest blaserade bland sina åhörare.
Vid niotiden satte jag på mig hatt och kappa, i
afsigt att begifva mig ut tidigt för att få god plats.
Mina små flickor klängde sig fast vid mig och bådo
ifrigt att få följa med. Ett ögonblick var jag nära
att gifva vika för deras böner, men en inre varnande
röst höll mig tillbaka. Jag sade dem således farväl,
uppmanande dem att vara snälla och gaf dem hvar
sin chokolad-kaka att trösta sig med under min
frånvaro. Min gamla mor, alltid böjd att se saker från
den mörka sidan, tyckte ej om att jag gick ut ensam.
»Tänk om det blir någon folkträngsel!» utropade hon
då jag redan stod med handen på tamburdörrens
lås. — »Jag undrar, om du ej gjorde klokast i att
stanna hemma!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
