Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skynda åt annat håll. Men det var redan för sent.
Den lifliga Lisa var med några näpna små skutt snart
vid hans sida, tog honom i armen och skrattade så
älskvärdt oförskämdt och högljudt, under det hon med
förföriska blickar såg upp till honom, att han måste
afstå från försöket att fly.
Han hade ingen möjlighet att komma undan
och måste, så motvilligt det än skedde, låta Lisa
föra sig till det öfriga sällskapet. Men då han bland
detta märkte Pannini, antog hans annars så
godmodiga ansigte nästan samma vilda utseende som
venetianarens. Det var förskräckliga blickar som
de två männen kastade på hvarandra, men
ingendera yttrade något. De blickarne kunde ingen af
de närvarande undgå att märka, men det gaf endast
anledning till så mycket mera skratt, hviskningar och
utrop.
»Åh, så roligt vi ska ha!» skrek Lisa och
klappade händerna. »Ni ska’ få se, att de tänka äta upp
h varandra.»
»Och det bara för Märtas skull», tillade en annan
af flickorna storskrattande.
Det hade på den senaste tiden blifvit allmänt
bekant både på Handtverkaregatan och uppe bland
bergskrefvorna på Bergsgatan samt ända ned vid
Barnhusviken, att Hans Berg, mäster Wiedemans
långa verkgesäll, var pin kär i mästarens dotter, men
att Märta var ännu mera förälskad i den vackre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
