- Project Runeberg -  Ur skilda portföljer. Litterärt album /
147

(1893) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hvad skall man säga? Den gamle mannen har
kanske bara sett i syne», svarade Märta med
synbarlig ansträngning.

»Hm, hm! Innan jag talar vid presterskapet,
något som jag visst inte skall underlåta, ty mycket
finnes som vi menniskor inte kunna fatta, och Guds ord
är alltid mägtigt, så vill jag dock först försöka något
annat. Kusken är en orädd karl, och riksrådets
kam-martjenare är den slugaste lakej jag någonsin sett,
och så kunna vi säga till ett par af drängarne.
Bössor och hirshfängare ha vi ingen brist på.»

IV.

På qvarnberget mellan Lilla Munekan och
skolhuset var en liten plats, som aldrig efter mörkrets
inbrott besöktes af någon och derför mycket tjenlig
till hemliga möten, ehuru kungsholmsflickorna i
allmänhet antingen icke hittat pä det ändamålet eller
aldrig begagnade sig af sådana mötesplatser. Men
Märta hade mången gång der sammanträffat med den
vackre italienaren, svurit honom trohet för hela lifvet
och mottagit hans trohetseder icke blott för lifvet,
utan ock för evigheten. Han nöjde sig icke med min-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urskilda/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free