Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, i hvilken karnationen förekommit, är svårt att
säga något bestämdt. Att statyer funnits, der hudens
färg icke angifvits, är visserligen så godt som säkert; .
likaså är det åtminstone troligt, att stalyetter och
marmorbilder, hvilka tillika haft ett arkitektoniskt
syfte, varit mera och kraftigare färgade än andra,
men att alla mera framstående statyer, som icke
varit gafvelfigurer o. d., icke haft karnationen
angif-ven — det förefaller ännu att vara ett obevisadt
påstående. Det material, vi ännu haft tillfälle att
undersöka, är alldeles för bristfälligt, för att vi skulle våga
afgifva ett dylikt bestämdt påstående och troligen
göra vi rättast i att här såsom i så många andra
fall sluta med en bekännelse om att vi härom ypta
mycket litet Alls icke osannolikt är, att bruket
under olika tider företett ganska stora växlingar i
detta afseende.
Den färgade skulpturen är för öfrigt icke en
egendomlighet för antiken. Medeltiden kände den
ock. Icke blott altarskåpens träbilder, utan äfven
portalernas figurer voro målade eller förgyllda,
isynnerhet i landen norr om alperna. Äfven under
ungrenässansens dagar, då man ännu föga påverkades
af den antika skulpturen, som i egentlig mening först
blef bekant med 1500-talets början, äfven under
ungrenässansen hade man ännu sinne för en färgrik
skulptur; jag behöfver blott erinra om familjen della
Robbias terrakottareliefer, om Donatellos ypperliga por-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
