Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för naturen, i hvilkens famn jag brukat kasta migT
oeh alltid funnit ro när det emellanåt kunde kännas
tråkigt nog. Och att nu under angenäma och nyttiga
sysselsättningar, långt borta från civilisation och dess
vandalism, få lefva och fritt andas i denna storslagna
vermländska natur, sådan den utgick från skaparens
hand, bland urskogar, berg, dalar och speglande sjöar,
stundom visserligen med endast blåbär till mat, vatten
till dryck och några risqvistar till tak öfver hufvudet
under nätterna; men med berghelsa, aldrig känd
trötthet och ett humör, som stod profvet under alla
förhållanden, i sällskap med en något äldre och
erfarnare, men lika oöm kamrat, löjtnant Aug.
Norden-anckar, med samma humör, sinne och egenskaper i
öfrigt — detta var något alldeles hänryckande, som
jag alltid med saknad skall minnas.
Jag ser ännu så tydligt för mig, huru vi om
som-maraftnarne, lägrade jemte våra arbetare på någon
vacker plats i skogen, efter slutadt dagsarbete, stekte
våra fläskbitar vid den flammande stockelden, som
klart upplyste allt närmast omkring, för att lemna
den mörka omgifvande skogen i så mycket djupare
skugga, med talltrasten till taffelmusikant, under det
att solen sjönk och natten steg upp och de kalla
dimmorna från mossar och myrar jagade oss in i våra
varma riskojor.
Eller då vi, någon morgon före solens uppgång
och naturens uppvaknande, släppte våra stöfvare lösa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
