Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många volymer och många nya upplagor - hade han nått
fram till en stark och objektiv realism som skänkte dessa
bilder ur samhällets bottenskikt en alldeles särskild
lyskraft. De urspårade framställs inte som beklagansvärda
existenser som tigger om medlidande. De är tvärtom
människor som är medvetna om sitt värde och hyser ett stolt
förakt för dem som har det bättre ställt. De är visserligen
anarkister och protesterar högljutt mot samhällets
orättvisor, men de bildar en i rysk diktning fullkomligt ny
socialt medveten miljö, som verkade befriande efter
åttiotalets reaktionärt påverkade pessimism. På samma gång
finns en anknytning till marxismen, som nu började slå
rot i det ekonomiskt omvandlade ryska samhället och vars
förste representant inom litteraturen var just Maksim
Gorkij.
Man kan emellertid inte säga att marxismen verkade
befruktande på diktaren Gorkijs alstringskraft. Samtidigt
som han nådde höjdpunkten i sin novellistik försökte han
sig som dramatiker och hade stora ambitioner som
romanförfattare. Den enda av hans pjäser som röjde en viss
dramatisk talang var Natthärbärget (1902), men framgången
berodde nog främst på två geniala iscensättare:
Konstantin Stanislavskij och Max Reinhardt. Hans första romaner
blev inte så framgångsrika, och hans verksamhet som
politisk skribent slutade med att han 1906 måste lämna
Ryssland. Det blev ganska tyst om honom tills han 1913
slog världen med häpnad genom att sända ut den första
delen av sina levnadsminnen, Min barndom. Den följdes
fyra år senare av andra delen, Ute i världen, och inom tio
år, 1923, var trilogin fullbordad med Mina universitet.
Vid första världskrigets utbrott fick Maksim Gorkij
tillfälle att återvända till Ryssland, och han hälsade
bolsjevikrevolutionen 1917 med glädje. På samma gång
bekämpade han den terror som följde och kunde med Lenins
hjälp rädda många kulturvärden, författare och
vetenskapsmän. 1921 måste han emellertid åter lämna sitt
fosterland. Först 1928, då han fyllde sextio år, kom en
försoning med sovjetledarna till stånd, och han kunde i
ledande ställning arbeta för kulturens utveckling i
Sovjetunionen. Till stor del var det hans verk att det kaos som
rådde inom den ryska litteraturen förvandlades till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
