Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urspårade - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litet kapital köper jag dig ett par byxor och vad du annars
kan behöva för att se ut som en ordentlig människa och
en anspråkslös, av ödet förföljd jordepilgrim. Med hela
byxor på benen kan du göra karriär. Framåt marsch!
Med ett stilla leende åt ryttmästarens visa tal begav sig
skyddslingen ner till floden för att låta leja sig som
bärare. Han begrep visserligen inte mycket av den kvickhet
som låg i Kuvaldas utläggningar, men han såg framför sig
talarens muntra ögon, kände den friska fläkten av hans
ord och visste att han i Aristid Kuvalda hade en kraftig
arm som i nödfall skulle stödja honom. Och i själva
verket lyckades han tack vare ryttmästarens stränga uppsikt
efter en eller två månaders tungt arbete åter komma ett
trappsteg upp över den nivå till vilken han hade sjunkit
genom samme ryttmästares välvilliga bistånd.
- Nå, ser du, käre vän, sade Kuvalda efter att ha
mönstrat sin utarmade skyddsling med en kritisk blick, nu har
vi alltså byxor och jacka. Det är av stor betydelse - lita
på min erfarenhet! Så länge jag hade ett par hela byxor
gällde jag för att vara en hygglig karl däruppe i stan, men
när byxorna började hasa av mig kom jag också på
hasorna och måste ge mig av från stan hit ner på sluttningen.
Människorna, ser du, min kära dumsnut, bedömer allt
efter den yttre formen - tingens inre kärna blir till följd av
deras medfödda enfald förborgad för dem. Lägg det på
minnet, betala mig hälften av din skuld och gack i frid.
Gack och sök - så ska du också finna!
- Och hur mycket är jag då skyldig er, Aristid Fomitj?
frågade skyddslingen en smula oroligt.
- En rubel och sjutti kopek. Betala mig rubeln eller de
sjutti kopeken, vilket du vill; resten ger jag dig anstånd
med tills du har förtjänat lite mer... eller gärna för mig
stulit lite mer än vad du har nu.
- Tackar ödmjukast för er nådiga välvilja, utbrast
skyddslingen rörd. Vad ni ändå är för en präktig
människa! Herregud, att ni skulle bli så illa tilltygad av livet...
Fan anamma, vad ni skulle blivit för en bjässe om ni hade
kommit på er riktiga plats!
Ryttmästaren kan nu inte låta bli att komma med
vältaliga sentenser.
- På min riktiga plats? Vad menar du med det? Ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
