- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
42

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urspårade - 8 - 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Också diakonen Taras gjorde sitt bästa för att höja
kamraternas sinnesstämning. Han undfägnade dem med
sina oanständiga visor och historier och hade därvid
större framgång än ryttmästaren. Hans bemödanden
åstadkom till och med ibland att en vild och uppsluppen
munterhet plötsligt bemäktigade sig de förtvivlade sinnena
-man sjöng, dansade, skrattade, och för ett par timmar
liknade Vavilovs krog ett dårhus.

Och sedan sjönk de åter tillbaka i sin slöa förtvivlan
och satt där vid borden i krogens lampos och tobaksrök,
dystra, utmattade, i trögt samtal, lyssnande till stormens
triumferande tjut och endast grubblande på hur de skulle
kunna dricka riktigt mycket brännvin, supa sig riktigt
redlösa.

Och var och en var uppfylld av hat och vedervilja
gentemot de andra, och alla bemödade sig att dölja detta
meningslösa hat i sitt hjärta.

9

Allt här i världen är relativt, och det finns ingen så svår
belägenhet för en människa att den inte kan överträffas
av en ännu värre.

En dag i slutet av augusti satt ryttmästaren Aristid
Kuvalda sin vana trogen i sin tegelstensstol vid ingången till
härbärget och blickade, fördjupad i tankar, på den väldiga
byggnad som köpmannen Petunnikov hade uppfört
bredvid Vavilovs krog.

Byggnaden, som ännu var omgiven av ställningar, skulle
bli en talgljusfabrik och hade redan länge med sina långa
rader av tomma mörka fönsterhålor och det jättelika
spindelnät av bjälkar, som omvärvde den från grunden upp
till taket, varit en nagel i ögat på ryttmästaren. Röd,
liksom färgad med blod, liknade den en väldig grym maskin,
som visserligen ännu inte var i verksamhet men dock
spärrade upp en hel rad vidöppna glupska gap som
tycktes färdiga att sluka, krossa sönder, förtära något. Den
vavilovska krogens av ålder grå träbarack lutade sig med
sitt mossbelupna sneda tak mot den ena av
fabriksbyggnadens tegelstensmurar och såg ut som en stor parasit som

42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free