Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urspårade - 9 - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lov med ögonen glänsande av vinningslystnad.
- Prat! Han betalar nog! Besinna - han måste betala!
Ska han kanske riva ner muren? Men hör på, Jegorka, låt
inte pruta med dig. Han försöker nog köpa dig ... sälj dig
inte för billigt! Och så försöker han att skrämma dig, men
var inte rädd du! Lita på oss.
Ryttmästarens ögon glödde av vild fröjd, och det ryckte
krampaktigt i hans av upphetsning blossande ansikte. Han
eggade upp krogvärdens snikenhet till det yttersta,
övertalade honom att skrida till handling så fort som möjligt
och gick triumferande sin väg, fylld av obeveklig
förbittring.
10
På kvällen fick alla "fördettingarna" veta vilken
betydelsefull upptäckt ryttmästaren hade gjort. Det uppstod en
häftig dispyt om vad Petunnikov skulle komma att göra,
och i granna färger sökte de utmåla för sig hans häpnad
och raseri då rättstjänaren skulle lämna honom en avskrift
av stämningen. Ryttmästaren kände sig spela rollen av
hjälte. Han var lycklig, och alla de andra var också
belåtna. Hela skaran låg ute på gården, larmande och
jublande som om dagens händelse hade gett dem nytt liv. De
kände alla köpmannen Petunnikov som för var gång han
gick förbi dem föraktfullt brukade knipa ihop ögonen och
betrakta dem lika ringaktande som soporna på gården.
Hans yttre utstrålade en mättnad som retade dem, ja till
och med hans skinande stövlar tycktes håna dem. Och nu
hade en av dem gett köpmannen ett hugg som måste bli
lika kännbart för hans börs som för hans egenkärlek. Var
det inte bra?
Det onda hade något mycket tilldragande i dessa
människors ögon. Det var det enda vapen som stod dem till
buds, det enda som kom dem att synas starka. Var och en
av dem hade länge burit inom sig en obestämd, endast
halvt medveten känsla av fiendskap mot alla mätta och
prydligt klädda människor. Just ur denna känsla, som var
mer eller mindre utvecklad hos dem, spirade det
brinnande intresse med vilket de följde det av Kuvalda mot köp-
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
