Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makar Tjudra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"utan så som det är föreskrivet i Guds ord. Du ska
ödmjuka dig inför Gud, så ger han dig allt vad du ber
honom om", sa han. Men själv gick han i idel trasor. Då sa
jag åt honom, att han borde be Gud om nya kläder. Men
då blev han ond och körde bort mig och okvädade mig.
Men förut hade han sagt att man skulle förlåta
människorna och älska dem. Då borde han väl ha förlåtit mig,
om mina ord kränkt hans älskande hjärta. Jo, det var mig
också en lärare! De lär att man ska äta mindre och så
äter de själva tio gånger om dan.
Han spottade i elden och tystnade för att på nytt stoppa
sin pipa. Blåsten tjöt sakta och klagande, hästarna
gnäg-gade i mörkret, och från zigenarlägret hördes en öm och
lidelsefull sång. Det var den vackra Nonka, Makars
dotter, som sjöng. Jag kände igen hennes mörka altröst som
alltid lät så sällsamt missnöjd och befallande, vare sig hon
sjöng eller sade "goddag". Hennes mörklätta, matthyade
ansikte var stelnat i ett uttryck av drottninglikt högmod,
och i de beslöjade mörkbruna ögonen lyste medvetandet
om hennes skönhets trollmakt och oemotståndlighet och
föraktet för allt som inte var hon själv.
Makar räckte mig pipan.
- Rök! sade han. Sjunger hon inte vackert, min flicka!
Jo, jag vill lova det! Skulle du vilja att en sån som hon
fick dig kär? Inte? Det är rätt - tro inte på flickor utan
håll dig på avstånd ifrån dem. En flicka älskar kyssar och
smek mer än jag min pipa, men kysser du henne så dör
viljan i ditt hjärta. Hon fjättrar dig vid sig med ett band
som är osynligt men inte kan slitas sönder och du gér
henne hela din själ och får ingenting kvar för dig själv. Tro
mig, akta dig för flickorna! De ljuger ständigt, de
ormarna. Jag älskar dig mer än allt på jorden, säger hon, men
stick henne med en synål bara, så sliter hon hjärtat i
stycken på dig. Jag känner till det jag! Håhå, jag känner till
mycket! Vill du att jag ska berätta en historia, min falk?
Lägg den på minnet - gör du det, så ska du förbli en fri
fågel hela ditt liv ...
Det var en gång en ung zigenare som hette Lojko Sobar.
Han var känd i hela Ungern och Böhmen och Slavonien
och alla länder runtom havet, en käck och oförvägen sälle
var det! Det fanns inte i alla dessa länder en by där inte
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
