Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konovalov - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missfoster! Har jag kanske kommit till världen för att
baka bröd? Dra åt helvete med ditt bröd och ditt bageri
-jag är musikant jag! Begriper du? När altfiolen supit sig
full spelade jag altfiol, satt oboen i arrest blåste jag oboe,
och var kornetten krasslig, vem var det som måste ersätta
honom? Sutjukov! Här är jag! Glad att kunna stå till
tjänst, ers välborenhet! Timtar-ramda-di! Och så kommer
du, din fördömda bondlurk, och bråkar om ditt usla bak!
Ge mig vad jag har att fordra, så går jag min väg.
Bagarmästaren, en tjock pussig karl med små sneda, i
fett inbäddade ögon och kvinnliga anletsdrag, skakade på
sin väldiga isterbuk, stampade i golvet med sina korta
tjocka ben och pep med gäll röst:
- Din ödeläggare! Din förhärjare! Din
kristusförrådan-de Judas! O Herre, vad har jag gjort att du straffar mig
med denna människa?
Han spärrade ut de tjocka fingrarna, sträckte armarna
mot himlen och skrek plötsligt så vasst att det skar i
öronen:
- Och om jag skickar dig till polisen för din
uppstudsighet?
- En tsarens och fosterlandets tjänare till polisen! röt
soldaten och gick emot mäster med knutna nävar. Denne
retirerade, spottande och svärjande - det var allt vad han
kunde göra, för det var sommar, den tid då det i
volgastäderna är mycket svårt att få tag i bra bagare.
Sådana scener utspelades nästan dagligen. Soldaten söp,
förstörde degen och spelade alla möjliga marscher och
valser eller "nummer", som han kallade det,
bagarmästaren skar tänder, och jag måste därför arbeta för två, vilket
var föga logiskt och mycket tröttsamt.
Följaktligen blev jag mycket glad då en dag följande
dialog utspann sig mellan bagarmästaren och gesällen.
- Seså, soldat, sade mästaren i det han trädde in i
bageriet med ett av belåtenhet strålande ansikte och ögon
glittrande av ett hånfullt leende, seså, soldat, sätt nu ut
läpparna och spela en avgångsmarsch!
- Vad ska jag göra? frågade vresigt soldaten som sin
vana trogen låg halvfull på degtråget.
- Du ska marschera härifrån, korpral! triumferade
bagarmästaren.
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
