- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
159

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina kärnor och mönstrade Jakov obesvärat, och han
bemödade sig att inte se på henne fast han hade stor lust till
det. Han tänkte: Här tycks man leva gott - hon är så trind
och välfödd och far också.

När så tystnaden började trycka honom sade han:

- Jag har lämnat mitt knyte kvar i båten, jag ska gå
efter det.

Han reste sig långsamt och gick ut. Istället för honom
kom Vasilij in och sade brådskande och vredgat till Malva:

- Varför har du tagit med honom? Vad ska jag säga
honom om dig? Hur ska jag förklara vad du är för mig?

- Jag kom, det är hela saken! svarade Malva kort.

- Ack, du är då en tanklös tös! Jämt ställer du till
dumheter, vad ska det tjäna till? Vad ska jag nu göra? Att så
där plötsligt visa upp dig mittför ögonen på honom - jag
har ju ändå en hustru hemma, hans mor... Det borde du
begripa!

- Vad är det att begripa? Är jag kanske rädd för
honom eller för dig? frågade hon och knep föraktfullt ihop
sina grönskiftande ögon. Så du snodde omkring nyss! Det
var riktigt löjligt!

- Ja, du kan skratta du! Men vad ska jag göra nu?

- Det borde du ha tänkt på förut.

- Kunde jag veta att han skulle komma hit så där
oförmodat?

Sanden knastrade under Jakovs steg, och de avbröt
samtalet. Jakov kom in med sitt knyte, kastade det i en vrå
och sneglade på Malva med en hätsk blick.

Hon knäckte ivrigt sina kärnor, och Vasilij satte sig på
stocken, gned sig på knäna och sade med ett förläget
leende:

- Jaså du har kommit hit!... Hur kom du på den
tanken?

- Jo ... vi har ju skrivit till dig...

- Jag har inte fått något brev... då har det väl kommit
bort, sade Vasilij förargad. Fan anamma, just då man bäst
behöver det kommer det bort...

- Du vet alltså inte hur det står till hemma hos oss?
frågade Jakov och såg misstroget på fadern.

- Nej, hur skulle jag kunna veta det? Jag har ju inte fått
brevet.

159

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free