Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vigt och gick till kojan. Flickan höjde slappt ögonlocken
och såg efter honom i det hon suckade liksom uttröttad
av en tung börda.
Ännu en timme förflöt, och nu satt de alla tre omkring
elden vid den ångande tekitteln, drack te och pratade.
Solen färgade redan havet i aftonrodnadens trolska
färger, och de gröna vågorna glittrade i purpur och
rosen-rött. Medan Vasilij drack sitt te ur en vit lerskål frågade
han sonen om förhållandena hemma i byn och meddelade
sina egna hågkomster. Malva hörde på deras allvarliga
samtal utan att själv delta i det.
- Hur har de det egentligen därhemma?
- Å, det är minsann inte så fett, svarade Jakov.
- Behöver vi bönder då så mycket? En stuga och
tillräckligt med bröd... och på helgdagarna en sup. Jaha ja!
Men inte ens det har vi. Skulle jag ha gett mig av hit om
det hade funnits mat nog i huset? Därhemma är jag min
egen herre... lika god som alla de andra... men här är jag
en dräng.
- Men till gengäld får man äta sig mätt här, och arbetet
är lättare.
- Nå, det kan man då inte säga! Det händer att det
värker i alla benknotor som om man hade blivit mörbultad...
och så arbetar man för en främling men därhemma för
sig själv.
- Fast det inbringar mera, sade Jakov lugnt.
Inom sig var Vasilij enig med sonen, på landet var livet
och arbetet tyngre än här, det var nog sant. Men av någon
orsak ville han inte att Jakov skulle veta det. Därför sade
han strängt:
- Har du räknat förtjänsten här kanske? På landet ...
- Är det mörkt och trångt som i en grop, sade Malva
leende. Isynnerhet kvinnornas tillvaro ... det är inte annat
än tårar.
- Kvinnornas tillvaro är sig lik överallt... och världen
är densamma överallt och solen densamma, sade Vasilij
mörkt och såg på henne.
- Det är inte sant! utropade hon och blev livligare. På
landet måste jag gifta mig vare sig jag vill eller inte. Och
en gift kvinna är evigt en slavinna, hon måste slå hö,
spinna, se efter kreaturen och föda barn. Vad återstår då
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
