- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
177

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och avtecknade dess fasta former från knäna ända upp
till skuldrorna, och Jakov, som nu hade hunnit fram till
båten och med ena handen höll sig fast i relingen, stirrade
med giriga blickar på denna våta, nästan nakna kvinna
som så uppsluppet skrattade åt honom.

- Nå, kravla dig upp, din valfisk, sade hon skrattande
i det hon lade sig på knä och räckte honom ena handen
medan hon med den andra stödde sig mot relingen.

Jakov grep tag i hennes hand och ropade uppsluppet:

- Vänta ska du få se! Jag ska bada dig jag!

Han drog henne till sig, stående till skuldrorna i vattnet;
vågorna sköljde över hans huvud, smulades sönder mot
barkassen och stänkte Malva i ansiktet. Hon knep ihop
ögonen och skrattade, plötsligt skrek hon till och sprang
i vattnet i det hon stötte omkull Jakov med tyngden av
sin kropp.

Och de började åter sprattla och leka som två stora
fiskar i det grönskiftande vattnet, stänkte ner varandra,
frustade, hojtade och dök.

Solen såg skrattande ner på dem, och fönsterrutorna i
fiskeribyggnaderna skrattade också när de återspeglade
solen. Vågorna plaskade och skvalpade, när de träffades
av deras kraftiga armar, och måsarna blev skrämda av det
oväsen som dessa båda varelser förde och flög med
genomträngande skrin över deras huvuden.

Slutligen kravlade de sig, trötta och hostande av
kallsuparna, upp på stranden och satte sig i solen för att
vila ut.

- Tvi! spottade Jakov och gjorde en sur grimas. Ett så
gement vatten! Det är väl därför det är så gott om det!

- Det är alltid gott om det som är gement och dåligt här
i världen... till exempel pojkar... det eländet finns det då
mer än nog av! skrattade Malva och vred vattnet ur sitt
hår.

Hennes hår var mörkt, tjockt och krusigt fast inte långt.

- Därför har du också valt dig en som är gammal,
skrattade Jakov spefullt och knuffade henne med
armbågen i sidan.

- De gamla är ofta bättre än de unga.

- Nå, om redan fadern är så bra måste ju sonen vara
ännu bättre.

177

12 Urspårade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free