- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
183

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett tjugotal likadana trashankar som han omringar
honom, och allesammans luktar de - som allting här - salt
fisk och salpeter. Fyra fula smutsiga kvinnor sitter en
liten bit därifrån i sanden och dricker te som de häller
upp från en stor bleckkanna. Och där är en arbetare som
redan är full fast det är så tidigt på dagen, och han rullar
omkring i sanden, bemödar sig att stiga upp och faller
åter omkull. Någonstans gråter och jämrar sig en kvinna.
Från ett annat håll ljuder tonerna av en utspelt harmonika
och överallt glänser fiskfjäll.

Framemot middagen sökte Jakov ut en skuggig plats åt
sig bland en hop tomma tunnor, lade sig där och sov ända
till aftonen. Då han vaknade började han åter driva
omkring på stranden utan att ha något klart mål för sig, men
han kände en obestämd längtan efter något.
* Då han hade irrat omkring på det viset ett par timmar
stötte han på Malva i skuggan av några videbuskar långt
från fiskeriet. Hon låg på ena sidan med en trasig bok i
handen och såg leende på honom.

- Jaså där är du! sade han och satte sig bredvid henne.

- Har du sökt mig länge? frågade hon segervisst.

- Har jag sökt dig då? utbrast Jakov och begrep
plötsligt att det verkligen förhöll sig så. Ända sedan morgonen
hade han oavlåtligt sökt efter henne utan att själv veta det.
Och han skakade förbluffad på huvudet.

- Kan du läsa? frågade hon.

- Ja, nog kan jag det, men det går dåligt... jag har
glömt alltihop.

- Jag kan också bara dåligt... Har du lärt det i skolan?

- Ja.

- Och jag har lärt mig det själv ...

- Verkligen?

- Ja... Jag var kokerska hos en advokat i Astrakan, och
hans son lärde mig läsa.

- Men då har du ju inte lärt dig själv, menade Jakov.

Hon såg på honom och frågade:

- Tycker du det är roligt att läsa böcker?

- Jag? Nej... vad är det för nytta med det?

- Jag tycker så mycket om det... den här boken har jag
tiggt till mig av hustrun till uppsyningsmannen och
läser ...

183

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free