Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Om vad då?
- Om gudsmannen Aleksej.
Malva talade tankfullt om för honom hur denne
yngling övergav sina rika ansedda föräldrar och all sin lycka
och sedan vände tillbaka hem fattig och trasig och levde
ihop med hundarna på gården ända till sin död utan att
förråda vem han var. Så frågade hon Jakov i en viskning:
- Varför gjorde han så?
- Vem kan veta det? svarade Jakov likgiltigt.
De satt mitt bland sandrevlar som hade kastats upp av
vågorna och blåsten. Ur fjärran, från fiskeriet, trängde ett
dovt otydligt larm, solen gick ner och kastade sitt rosiga
återsken över sanden. De magra videbuskarna prasslade
knappt märkbart med sina glesa blad i den lätta
havsbrisen.
Malva teg och tycktes lyssna på något.
- Varför for du inte dit bort idag... ut till landtungan?
- Vad angår det dig?
Jakov plockade ett blad och började tugga på det
medan han lystet sneglade på flickan och funderade på hur
han skulle kunna komma fram med vad han ville säga.
- När jag är ensam och allt omkring är tyst... då vill
jag alltid gråta... eller sjunga. Men jag kan inga vackra
visor, och jag skäms att gråta...
Jakov hörde hennes varma klangfulla stämma, men vad
hon sade berörde honom inte på minsta sätt, gav bara en
bestämdare form åt hans begär.
- Hör på du, började Jakov dovt och makade sig
närmare henne utan att se på henne. Jag har något att säga
dig... Jag är en ung man ...
- Och dum, ack, så dum! utbrast hon med övertygelse
och skakade på huvudet.
- Må vara att jag är dum, sade Jakov med plötslig
hetta. Men behövs det något förstånd till det? Nåja, jag är
dum. Men vad jag ville säga dig... vill du bli min ...
- Säg inte ut... jag vill inte...
- Varför inte?
- För att jag inte vill!
- Prata inga dumheter! Han tog henne försiktigt om
skuldrorna. Tänk på saken...
- Laga att du kommer iväg, Jakov! sade hon strängt
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
