- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
190

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 3 - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

långt håll... och den lukten kan jag inte fördra, förklarade
Serjozjka.

- Gör han sig till för henne? frågade Vasilij mellan
tänderna och strök sitt skägg.

- Om han gör? Du ska få se att han kommer att kila in
sig mellan er, sade Serjozjka med övertygelse.

- Jag ska ge honom för kila jag!

Över havet flammade en solfjäder av rosenröda strålar
upp. Solens övre kant stack redan upp ur det
guldskim-rande vattnet. Genom vågornas brus trängde från
barkassen ett svagt rop:

- Hala-a in!

- Upp med er, pojkar! Ähoj! Hala in noten!
kommenderade Serjozjka och steg upp.

Snart halade de alla fem på sin ända av noten. Ett långt
tåg, spänt som en sträng, gick från vattnet upp på
stranden, och efter att ha hakat fast sina dragremmar i det gick
fiskarna baklänges och drog och spände emot med
fötterna i sanden. När de hade gått tio tjugo steg lösgjorde den
sista i ledet sin rem och gick längst fram istället, hakade
på nytt fast remmen, och så fortsatte de undan för undan.

Den andra änden av noten fördes till stranden av
barkassen som gled fram över vågorna; masten stack upp
som ett mörkt streck, vinglande av och an.

Solen höjde sig, majestätisk och strålande, ur havet.

- Om du får se Jakov, så säg åt honom att han kommer
hit till mig imorgon, bad Vasilij Serjozjka.

- Ja.

Barkassen lade till, fiskarna hoppade ur och började
hala in sin ände av noten. De båda grupperna närmade sig
småningom varandra, och notflötena guppade på vattnet
i en regelbunden halvcirkel.

4

Sent på aftonen samma dag, då arbetarna i fiskeriet hade
ätit kvällsvard, satt Malva trött och tankfull på en
sönderslagen båt som låg med kölen upp och såg ut över det i
skymning höljda havet. Långt borta lyste en eld, och
Malva visste att det var hos Vasilij den brann. Ensam som

190

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free