- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
197

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- Far din säger dig att du ska fara hem, och du skrattar
honom mitt i synen! Men jag ska väl få bukt med dig...
Om lördag ber du att få ut din avlöning och så ... marsch
hem till byn! Begriper du?

- Jag går inte! sade Jakov i fast ton och med ett trotsigt
kast på huvudet fast han skälvde i hela kroppen.

- Vad för slag? röt Vasilij och steg upp stödd på
tunnan. Talar jag till dig eller inte? Hur vågar du bjäbba
emot far din, valp? Har du glömt bort att jag kan göra
med dig vad jag vill? Har du glömt det?

Hans läppar darrade och ansiktet förvreds krampaktigt.
Två ådror svällde upp vid tinningarna.

- Jag har inte glömt någonting, svarade Jakov halvhögt
utan att se på fadern. Men du, laga att du själv kommer
ihåg ...

- Det tillkommer inte dig att lära mig! Jag slår dig i
stycken ...

Jakov vek undan för faderns hand som svängdes över
hans huvud, och i det han kände att ett vilt raseri började
sjuda inom honom sade han med sammanbitna tänder:

- Rör mig inte... Vi är inte hemma i byn längre.

- Tig! Jag är din far överallt.

- Här kan du inte låta piska mig uppe i byrätten, här
finns det ingen byrätt, skrattade Jakov fadern rätt i
ansiktet och reste sig långsamt från sin plats.

De stod mittemot varandra. Med blodsprängda ögon
och knutna nävar sträckte sig Vasilij fram mot sonen och
pustade honom i ansiktet med sin heta brännvinsluktande
andedräkt. Jakov böjde sig bakåt och följde med en mörk
blick faderns rörelser, beredd att avvärja slagen, lugn till
det yttre men badande i svett. Mellan dem stod tunnan
som tjänstgjorde som bord.

- Kan jag inte piska upp dig? frågade Vasilij hest och
krökte ryggen likt en katt som står på språng.

- Här är alla lika... Du är arbetare och jag med.

- Det var något nytt!

- Just så är det! Varför ger du dig på mig? Tror du inte
att jag begriper. Du har själv först ...

Vasilij lät höra ett rytande och höjde handen så hastigt
att Jakov inte hann vika undan. Slaget träffade honom i
huvudet, han vacklade och såg rasande upp på den ursin-

197

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free