- Project Runeberg -  Urspårade och andra noveller /
203

[MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malva - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Serjozjka om tobak till en cigarrett.

- Jag har ingen tobak åt dig, dumskalle, sade Serjozjka
utan att röra på sig.

- Jag går hem, Jakov, sade Vasilij med eftertryck och
ritade med fingret i sanden.

- Varför det? Sonen såg oskyldigt på honom.

- Nå, och du... stannar du?

- Ja, jag stannar... Vad ska vi två stycken hemma att
göra?

- Nå ... jag säger ingenting ... Som du vill... du är ingen
barnunge längre. Men en sak ska du komma ihåg... jag
håller nog inte ut så länge. Leva kommer jag kanske att
göra, men arbeta... det vet jag inte hur det ska gå... Jag
har liksom blivit ovan vid jorden... Kom ihåg att du har
mor därhemma.

Det var som om han haft svårt att tala, orden tycktes
fastna på tungan. Han strök sitt skägg med en hand som
darrade.

Malva såg oawänt på honom. Serjozjka knep ihop det
ena ögat, det andra spände han upp så att det blev alldeles
runt och fixerade Jakovs ansikte. Jakov var uppfylld av
glädje, men för att inte förråda den teg han och såg på
sina fötter.

- Glöm alltså inte mor din, Jakov... Kom ihåg att hon
bara har dig, sade Vasilij.

- Ja, än sen? sade Jakov och ryckte på sig. Det vet jag
väl.

- Det är bra att du vet det, sade fadern och såg på
honom med en misstrogen blick. Jag säger bara, glöm
inte...

- Nå...

Vasilij suckade djupt. Under några långa minuter teg
de alla fyra. Sedan sade Malva:

- Det ringer väl snart till arbetet.

- Ja, jag ska gå, förklarade Vasilij och steg upp. Alla
de andra reste sig också.

- Farväl, Serjozjka... Kommer du till Volga, så hälsar
du kanske på oss?... I Simbirska kretsen, byn Maslo,
Nikolo-Lykovska distriktet ...

- Ja, sade Serjozjka och skakade hans hand som han
höll kvar i sin seniga rödludna näve medan han leende

203

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urspar/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free