Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kain och Artem - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gubbe hest där han ligger i skuggan av sin tunna.
En sälle som gränden bara känner under det
egendomliga öknamnet "Den pryglade brudgummen" håller på att
åt en skeppsarbetare sälja en smutsig men användbar
skjorta som han nyss har dragit av sig.
- Dumsnut, säger han trugande, var får du en så stilig
skjorta för tjugo kopek? I en sån skjorta kan du ju fria till
en köpmansdotter... får dig en miljonbrud, din dumma
satan!
Plötsligt hörs i det vilda men harmoniska virrvarret av
ljud en genomträngande barnröst:
- Skänk en slant, för Kristi skull... en slant åt en
stackare som varken har far eller mor ...
Sällsamt främmande ljuder Kristi namn i denna gränd.
- Artjusja,* kom hit! kuttrar inställsamt den raska
soldathustrun Darja Gromov som handlar med kroppkakor.
Var håller du hus egentligen? Du har väl inte glömt bort
oss?
- Har du sålt mycket redan? frågar Artem lugnt och
slänger med en lätt spark alla hennes kroppkakor i
smutsen. De gula, feta, rykande kroppkakorna rullar över
gatstenarna medan Darja stridslystet ställer sig i position och
ursinnigt skriker:
- Du, din babian, din skamlösa rövare! Att du ännu
ska tynga jorden, du din astrakanska kamel!
Man skrattar åt henne - alla vet ju att hon endast alltför
gärna förlåter sin Artem.
Men denne fortsätter sin väg i samma avmätta skritt,
söker gräl med alla, trampar alla på tårna och tränger
med sitt breda bröst allt åt sidan. Och framför honom
glider snabbt som en orm det varnande ropet:
- Artem kommer!
Ur dessa båda ord klingar en varning till och med för
dem som hör dem för första gången, och man lämnar
ovilligt plats för Artem och mönstrar med skygg
nyfikenhet den vackre unge mannens väldiga gestalt.
Nu har Artem mött en av sina bekanta bland strykarna.
De hälsar på varandra, och Artem trycker med sin
järnnäve den andres hand så hårt att denne skriker till av
* Diminutiv av Artem.
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
