- Project Runeberg -  Om människans ursprung /
7

(1889) [MARC] [MARC] Author: Gottfrid Adlerz - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föränderlighet hos husdjuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


På samma sätt har hvarje djurart sina kännetecken,
genom hvilka den skiljer sig från de närstående arterna
af samma släkte. Dessa kännetecken gå i arf, så att
afkomlingarne af en art genom samma kännetecken som
föräldrarne skilja sig från andra arter. Afkomlingarne af
en häst äro hästar, af en hund hundar o. s. v., och detta
är den allmännaste yttringen af den s. k. ärftlighetslagen.

Taga vi emellertid i betraktande en mängd hundar,
så finna vi snart, att det skulle vara nästan omöjligt att
finna två, som vore hvarandra fullkomligt lika. Till och
med ungarne af samma kull visa ofta ganska stora
olikheter såväl i färg, behåring och form som i lynne och
förståndsutveckling. Samma är, såsom vi väl veta,
förhållandet med alla våra husdjur, och i allmänhet visa alla
djur, som tämjas och fortplanta sig i tamt tillstånd, stor
benägenhet för att förändras i många olika riktningar, eller
att variera, såsom det vetenskapliga uttrycket lyder. Af
denna omständighet begagna vi oss med stor fördel för att
förädla våra husdjur. Redan i äldre tider har sannolikt
människan, medvetet eller omedvetet, valt till afvelsdjur
sina bästa husdjur, i förhoppning att dessas fördelaktiga
egenskaper skulle gå i arf på åtminstone någon eller några
af deras afkomlingar. Om också vildar på en låg
odlingsgrad ej inse värdet af urval för rasens förädling, så är det
ändå sannolikt, att de under hungersnöd eller eljes under
fara i första rummet skonat eller skyddat sina värdefallaste
djur och uppoffrat eller lemnat i sticket de sämre. De
goda egenskaperna ha därför varit i ständig tillväxt, under
det de dåliga småningom aftaga och försvinna. Först i
senare tid har man, genom en noggrannare kännedom om
ärftlighetslagarne samt genom erfarenhet om den ofantliga
betydelsen af ett sorgfälligt urval af afvelsdjur, uppdrifvit
förädlingskonsten till en oanad höjd. Våra häst- och
boskapsraser t. ex. äro sålunda att betrakta såsom
konstprodukter, frambragta genom människans urval.

Vid urvalet riktar man vanligen ensidigt sin
uppmärksamhet på en viss egenskap, som man önskar framkalla
i så hög grad som möjligt. Så t. ex. snabbhet hos
kapplöpningshästen, styrka och uthållighet hos draghästen,
det fina väderkornet hos jagthundraserna, nätthet,
prydlighet och förstånd hos lyxhundar o. s. v. Vill man bilda
en ny ras, t. ex, en snabbsprungen hästras, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 01:12:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ursprung/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free