Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Är människan föränderlig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Är människan föränderlig?
Då vi sålunda måste medgifva, att människans
kroppsbyggnad alls icke berättigar henne till någon
undantagsställning bland de varelser, som jämte henne befolka jorden,
vilja vi nu se till, om människan ensam trotsar och
alltjämt trotsat de utvecklingens lagar, hvilkas grunddrag vi
i det föregående lärt känna.
Först och främst måste vi då göra oss den frågan:
visar människan alls ingen benägenhet att variera, eller
har hon gifvit upphof till några tydligt utmärkta
varieteter? Hvad frågans förra hälft angår, så vädja vi till
hvars och ens erfarenhet. Man kan näppeligen framvisa
två människor, som äro hvarandra i alla afseenden lika.
Alltid finnas åtminstone några små olikheter i anletsdrag,
i kroppsdelarnes proportion, i lynne och förståndsutveckling
o. s. v. Dessa s. k. individuella olikheter kunna synas
obetydliga nog, men få ett stort intresse, då de, såsom vi
ofta hafva tillfälle att se, gå i arf från släktled till
släktled. Hvar och en har haft tillfälle att iakttaga hvad man
kallar "familjedrag", d. v. s. större eller mindre
egendomligheter, som envist bibehålla sig genom många
generationer inom samma släkt. Dessa "familjedrag" kunna
vara af de mångfaldigaste slag. De kunna vara af rent
kroppslig beskaffenhet, såsom egendomligheter i vissa
kroppsdelars form och proportioner, hårets, ögonens och hyns färg,
benägenhet för vissa sjukdomar o. s. v. De kunna å andra
sidan äfven röja sig i andlig begåfning, i lynne, smak,
böjelser, benägenhet för själssjukdomar o. s. v.
Egendomligheter af det ofvan antydda slaget se vi
äfven ofta utmärka de flesta invånarne inom en viss trakt,
isynnerhet en aflägsen sådan, där ingen lifligare samfärdsel
med de stora städerna äger rum. Hufvudorsaken till en
sådan öfverensstämmelse måste vi söka i de under lång
tid upprepade giftermålen mellan närboende och afskildhet
från andra trakters befolkning.
På detta sätt har det kommit därhän, att invånarne i
hela landskap i vissa kropps- och själsegendomligheter, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:38:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ursprung/0035.html
