- Project Runeberg -  Om människans ursprung /
33

(1889) [MARC] [MARC] Author: Gottfrid Adlerz - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spår af större förändringar i människans kroppsbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Människan utvecklas, liksom andra däggdjur, från ett
litet ägg, som i alla afseenden liknar öfriga däggdjursägg.
Under sin tidigare utveckling genomgår fostret samma
fisklika stadium, som vi förut funnit vara gemensamt för
såväl de öfriga däggdjuren som för fåglarne och kräldjuren.
Det liknar på detta stadium så fullständigt hvarje annat
foster af något till de nämda grupperna hörande djur,
att det skulle vara nästan omöjligt att afgöra, till hvilken af
dessa grupper det borde hänföras, om man ej kände dess
mänskliga ursprung. På detta stadium äro halsens sidor
försedda med gälspringor, och blodomloppet liknar fiskarnes,
i det pulsåderstammarne från hjärtat gå i båglika grenar,
liksom skulle de leda blodet till gälar.

Ehuru det mänskliga fostret ganska länge bibehåller
samma allmänna likhet med öfriga däggdjursfoster, som gör
det nästan omöjligt att med säkerhet skilja det från t. ex.
ett hundfoster, afviker det dock tämligen snart från de
flesta genom formen på sina höljen och de delar, som fästa
det vid lifmodern, d. v. s. den s. k. moderkakan. Under
det den senare hos t. ex. en hund i form af en bred gördel
omgifver fostret, förblir den hos människofostret tämligen
liten och antager formen af en rund skifva. Men i samma
afseenden som människofostret afvika apornas och några
andra däggdjurs foster från hundens. Det är först under
senare utvecklingsstadier som människofostret visar några
utpräglade olikheter med apfostren.

Den fullvuxna människans ryggrad bildas af 33—34
kotor, af hvilka 4 eller 5 tillhöra den nedanför korsbenet
befintliga, i köttet dolda svansdelen. Utvecklingen under
fosterstadiet visar oss emellertid, att människans ryggrad
fordom bestått af ett större antal kotor. Hos ett 5 veckor
gammalt foster finner man anlag till en af 38 kotor
bestående ryggrad, till hvars yttersta spets ryggmärgen på
detta stadium sträcker sig. Redan under 6:te veckan
sammanväxa de 3 sista kotorna, och därefter förlorar äfven
den nästföregående sina tydliga gränser. Dock förblir den
på detta stadium fritt framträdande svansen, som i intet
afseende skiljer sig från andra däggdjursfosters svans, tydlig
ända till 3:dje eller 4:de månaden, då det återstående
rudimentet blir fullständigt inbäddat i köttet.

Stundom inträffar det, att svansanlaget, i stället för
att under utvecklingens lopp förminskas och inbäddas i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 01:12:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ursprung/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free