- Project Runeberg -  Om människans ursprung /
43

(1889) [MARC] [MARC] Author: Gottfrid Adlerz - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spår af större förändringar i människans kroppsbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djuren är nämligen detta organ starkare utvecklat och
sträcker sig upp till skallens tak, där det, särskilt hos
några ödlor, träder ut genom ett hål och står i samband
med ett på hjässans midt befintligt värkligt synorgan, ett
tredje öga.[1] Tallkottkörteln hos människan är den
rudimentära återstoden af detta tredje öga med dess synnerv,
hvilket fordom varit utvecklat hos alla ryggradsdjur, ehuru
det bibehållits hos högst få nu lefvande.

Vid spetsen af människans blindtarm befinner sig ett
smalt bihang, det s. k. maskformiga bihanget, i hvilket
tarmens hålighet fortsätter sig, och hvilket är att anse såsom
ett rudiment af en fordom längre blindtarm. Hos de djur,
som lefva af uteslutande växtämnen, är blindtarmen
starkast utvecklad, svagast däremot hos uteslutande köttätare.
Hos allätare, såsom människan, befinner sig blindtarmen i
ett mellanstadium mellan de båda ytterligheterna. Det
maskformiga bihanget vitnar om en tid, då människans
blindtarm var starkare utvecklad och våra förfäder
sannolikt voro uteslutaude växtätare, något som äfven antydes
af det större antal kindtänder, hvilket, såsom vi sett, fordom
måste ha tillkommit dem. I samma mån som våra
förfäder förändrade sina lefnadsvanor och använde mera
blandade födoämnen, förkortades blindtarmen, i det dess yttersta
ända afsnörde sig till det maskformiga bihanget. Detta
rudiment är icke blott onyttigt utan rent af skadligt, enär
hårda kroppar, såsom kärnor o. d., som af någon
tillfällighet kommit in i dess trånga öppning, kunna framkalla en
farlig inflammation, som i våra dagar till och med
förorsakar ett betydligt procenttal af dödsfallen. I sällsynta
fall saknas det maskformiga bihanget alldeles, en afvikelse,
som tydligen är fördelaktig, enär dess innehafvare
därigenom är skyddad för en fara, som ständigt hotar de
öfrigas lif. Det naturliga urvalet framträder här tydligt
och värkar i riktning af det skadliga rudimentets fullständiga
försvinnande.

Många andra exempel skulle kunna uppräknas på
förändringar, som människan under tidernas lopp bevisligen
undergått; men det anförda må vara nog, och vid anblicken
af allt detta må vi väl instämma med en berömd


[1] Att tallkottkörteln äfven hos däggdjurens stamformer användts
såsom synorgan har man helt nyligen lyckats otvätydigt ådagalägga
genom påvisandet i detta organ hos hästen af det för synorgan
synnerligen utmärkande färgämnet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 01:12:12 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ursprung/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free